Musiken i mitt liv!?

Har sedan 2006 spelat vääääldigt mycket musik i perioder. Det har hjälpt mig att ta mig över många hinder. När jag sen köpte hus och flyttade så blev gitarren hängandes som en prydnad och jag har inte haft lust eller energi, trodde väl någonstans att jag fann mer lugn i skogen med hunden eller på sjön. 

Ack så fel jag hade! 
Den perfekta kombinationen är att få både sjunga/spela och att få vara ute i det fria.

I vår så dammade jag av gitarren,  kraxade till stämbanden å brände av en låt, satt några kvällar hemma i mörkret å bestämde mig för att kliva på tåget igen! Så nu har jag en spellista på Spotify med ca 40 låtar som jag måste lära mig. Den fylls på varje vecka!

Så var det dehär med att vara självkritisk mitt i allt det goda, försöker slappna av å göra min grej, har fått massor med beröm på slutet och försöker att inte bli generad. Men hur faan gör man?!   Sommarens andra spelning på lördag, kommer nån fram då ska ja bara sträcka på mig å säga tack?  Får prova iaf.

Det jag skrev om igår att jag försökt ställa upp för mina vänner dag som natt, de ställer upp för mig på samma vis så jag vill skicka lite kärlek åt ert håll!  Eller mängder! Å ni är några få som jag skulle ta en kula för, utan att tveka!  Läser ni så hoppas jag att jag uppmärksammat er tillräckligt för att ni ska veta om det! Annars ska jag bättra mig jag lovar!


Syntolkning: min senaste tatuering som en symbol för min musikaliska ådra som svenska kyrkan och en gammal vän la grunden för.

KEEP ON ROCKIN IN THE FREE WORLD!  
Frid vare med er! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0